Ord, meningar och ingenting...
Sommar och sol... hav, vind och någon form av svårstavad blomma. Kaprifol? Nää... det är väl någon form av styggelse i star trek eller den där grönsaken som ingen gillar... eller? Kapris? Är väl ett italienskt ord för "nog sagt"... typ?
Jag har svårt att tänka mig att detta ska leda till något konstruktivt så vi sätter punkt för inledningsfasen av min ondskefulla plan. Fas 1 slutförd... falsett...o?
Jag ber om ursäkt. Mina tankar vandrar. Det är nog värmen som tar ut sin rätt på en gammal mans svaga sinne. Man kastas mellan "chock värme" och piss regn. Det ska sägas att sommaren inte är min årstid riktigt. Värmen påverkar mig negativt på fler sätt än ett. Först och främst så kan vi komma till den logiska slutsatsen att värme gör mig varm, sen kan vi fortsätta med att konstatera att värme gör mig irriterad och när jag är irriterad så är jag ingen direkt trevlig människa att ha i sin närhet. Nu kanske ni tänker att det finns ganska få människor i denna värld som är behagliga att ha i sin närhet då irritationen tar över, och ni gör nog rätt i ett sådant antagande.
Men jag har en förmåga att bli lite stygg och bitter när det blir för varmt. Inte riktigt elak, men lite små stygg...
... Jag kan nog faktiskt säga att jag helt ger upp hoppet om vart fan jag vill komma med detta bloggandet.
Vi hoppar över värmen.
Men sommaren är trevlig på sitt sätt, men vintern är mer min årstid. Kyla och mörker kanske ni tänker på men det är bara för att ni inte är mogna för vinterns subtila skönhet... eller nåt.
Nej nu får det räcka med väderprat. Vill ni veta mer om vädret så kan ni besöka http://www.klart.se
Fuck it! (Engelska för "kopulera det" och ska inte på något vis tolkas bokstavligt)
Åh varför plågar jag mig med detta eviga meningslösa bloggande? Jag behöver idéer och inspiration för att ha något att skriva om som kan få mig att riktigt komma någonvart och ha lite trevligt när jag skriver. Nu försöker jag bara trycka ur mig något för att inte helt låta bloggen dö. Boktips, filmtips, musktips... inget sådant känns spännande just nu. Jag läser, lyssnar och tittar men det är på något vis mitt och jag vill hålla det för mig själv. Kanske tycker jag bara mina tankar om "finkultur" inte är värda att spridas vidare... men det har ju aldrig stoppat mig förut så jag finner det högst otroligt.
Men nu ska jag faktiskt avrunda.
Den som ger mig lite vettig inspiration så jag kan skriva ett långt och givande blogginlägg ska få en stor kram och en kexchoklad. Kanske en kaprifol och lite kapris också.
Capice?
....
...
..
.
