Studier
Människor och alkohol
Klockan har slagit någorlunda sent denna fredag och här sitter man och funderar för sig själv.
Inte för att man har allt för mycket att fundera på i nuläget, men bara för att man får försöka ta sig en funderare då och då för att se över att tankeverksamheten fortfarande fungerar någorlunda. Risken finns att en sommar av mentalistid har satt sina spår i mitt redan sargade hjärnkontor. Men vem bryr sig om det nu?
Utanför fönstret hör man hur alkoholen kraftigt påverkat människors förmåga att kontrollera ljudnivån på sina röster. Det är ganska fascinerande egentligen. Men framför allt så är det ganska irriterande. Kanske inte så irriterande som den skönsång som tre kraftigt påverkade damer bjuder på, men nästan. Då det verkligen blir jobbigt är när dessa två kombineras. Det är kvällar som dessa då jag bestämmer mig för att blogga lite istället för att försöka sova.
Det är mitt sätt att inte gå "Falling down" tokig på dessa helgfirande sömnmarodörer.
Jag har också insett att fyllebråk är något väldigt spännande. Jag syftar inte på fysiskt våld nu utan på gräl och hätska konversationer.
(Nu sluddar någon utanför fönstret "Nu vill jag inte gå på den där festen, för saken är den att polisen har kommit till den och vi kanske inte måste vill gå dit och.... " Resten av meningen försvinner tillsammans med det ekande ljudet av en överförfriskad flickas klackar. Jag tror inte jag missade något viktigt ändå.)
Åter till fyllebråk/gräl/etc, och det jag finner så spännande med dessa är följande:
Aldrig någonsin så verkar parterna bråka om samma sak. Dem är i regel mycket upprörda på varandra, men det är som om båda parter ägnar sig åt envägskommunikation och totalt vägrar lyssna på vad motparten säger eller ens försöka förstå vad dem grälar om. Det är otroligt spännande att lyssna på. Men lite besvärligt när det sker utanför sovrumsfönstret.
"Man kan inte få allt här i världen", påstår dem som påstår sig visa, men vad fan vet dem.
Fylleslaget fortsätter...
Står några macho killar utanför fönstret nu och diskuterar huruvida det är en bra eller dålig idé att genom våld förklara för en annan kille att man inte får prata med en viss ung fröken som kilar stadigt med en av gossarna. Det lät mer "Ska nita den bögen som kladda på min brud". Något av en paradox kan tyckas...
"Bögen" måste ju åtminstone vara bisexuell för att ha någon som helst anledning till att "kladda" på "bruden". Men det kanske är jag som är överanalytisk.
Jag tror det är dags att avrunda detta korta och meningslösa inlägg, men för att få någon form av struktur på det här så ska jag ändå komma till en kort slutsats innan jag stämplar ut för dagen.
Människor kan vara intressanta, roliga, intelligenta, underbara och mycket spännande varelser.
Men när dom är fulla är dem fan inte kloka.
(Och nu kissar dom utanför mitt fönster...)
....
...
..
.
Ord, meningar och ingenting...
Sommar och sol... hav, vind och någon form av svårstavad blomma. Kaprifol? Nää... det är väl någon form av styggelse i star trek eller den där grönsaken som ingen gillar... eller? Kapris? Är väl ett italienskt ord för "nog sagt"... typ?
Jag har svårt att tänka mig att detta ska leda till något konstruktivt så vi sätter punkt för inledningsfasen av min ondskefulla plan. Fas 1 slutförd... falsett...o?
Jag ber om ursäkt. Mina tankar vandrar. Det är nog värmen som tar ut sin rätt på en gammal mans svaga sinne. Man kastas mellan "chock värme" och piss regn. Det ska sägas att sommaren inte är min årstid riktigt. Värmen påverkar mig negativt på fler sätt än ett. Först och främst så kan vi komma till den logiska slutsatsen att värme gör mig varm, sen kan vi fortsätta med att konstatera att värme gör mig irriterad och när jag är irriterad så är jag ingen direkt trevlig människa att ha i sin närhet. Nu kanske ni tänker att det finns ganska få människor i denna värld som är behagliga att ha i sin närhet då irritationen tar över, och ni gör nog rätt i ett sådant antagande.
Men jag har en förmåga att bli lite stygg och bitter när det blir för varmt. Inte riktigt elak, men lite små stygg...
... Jag kan nog faktiskt säga att jag helt ger upp hoppet om vart fan jag vill komma med detta bloggandet.
Vi hoppar över värmen.
Men sommaren är trevlig på sitt sätt, men vintern är mer min årstid. Kyla och mörker kanske ni tänker på men det är bara för att ni inte är mogna för vinterns subtila skönhet... eller nåt.
Nej nu får det räcka med väderprat. Vill ni veta mer om vädret så kan ni besöka http://www.klart.se
Fuck it! (Engelska för "kopulera det" och ska inte på något vis tolkas bokstavligt)
Åh varför plågar jag mig med detta eviga meningslösa bloggande? Jag behöver idéer och inspiration för att ha något att skriva om som kan få mig att riktigt komma någonvart och ha lite trevligt när jag skriver. Nu försöker jag bara trycka ur mig något för att inte helt låta bloggen dö. Boktips, filmtips, musktips... inget sådant känns spännande just nu. Jag läser, lyssnar och tittar men det är på något vis mitt och jag vill hålla det för mig själv. Kanske tycker jag bara mina tankar om "finkultur" inte är värda att spridas vidare... men det har ju aldrig stoppat mig förut så jag finner det högst otroligt.
Men nu ska jag faktiskt avrunda.
Den som ger mig lite vettig inspiration så jag kan skriva ett långt och givande blogginlägg ska få en stor kram och en kexchoklad. Kanske en kaprifol och lite kapris också.
Capice?
....
...
..
.
Gråzon... (helt utan antiinflammatorisk verkan)
Nu blev allt lite knas.
Knappt haft en sekund att vila och tänka efter på ett tag nu.
Och sen plötsligt så får man en helt stilla vecka.
Inget jobb, inget plugg, ingenting? Jo, man har faktiskt hunnit med att vara lite social med vänner och familj men inte mycket mer. Det blir mest att man blir sittandes i något hörn och funderar över va fan man ska göra nu.
Kroppen vill fortfarande springa runt i cirklar och göra massa jobb, huvudet har på något vis vant sig vid att bara hänga med och koncentrera sig på att man sätter ena foten framför den andra... och inte tvärtom för det vore... att gå baklänges... kanske...
Ja, som sagt, hjärnan har inte riktigt vart med senaste.
Men nu när inget händer och hjärnan inte längre behöver fokusera på sånt trams som motorik och andra dumheter så blir man alltid fundersam. Nästan filosofisk.
Men just för att kroppen var vårdslös med den energi som den sorligt nog delar med knoppen så orkar dessa filosofiska tankar aldrig riktigt kristalisera sig till något mer än kortvarig sinnesförvirring. Och ska jag vara helt ärlig så föredrar jag de längra stunderna av sinnesförvirring då det kan reda ut ett och annat.
Vad hinner man med på en kvart liksom? Sinnesförvirringens älda konst måste få ta sin tid.
Så vart befinner man sig igentligen nu då? I den fruktansvärda gråzonen mellan total fysisk passivitet och konstant fysisk aktivitet. Något märkligt formulerat kan tyckas, men gråzonen tar inte sådant i hänsyn och alltså symboliserar detta på ett alldeles utmärkt sätt mitt dilemma. Men snart så är detta förbi, tillbak till den fysisk aktivitet och hjärnan fokusera på betydligt mer väsentliga saker såsom äta, sova, dricka etc. Det är inte det att jag inte uppskattar mina stunder av förvirring och funderingar, men kanske är det på tiden att man får komma ut och bara vara en jobba-ät-sov robbot... åtminstone för en sommar.
För det ska alla fiktiva högre makter veta, jag är jävligt trött på den här gråzonen.
Båtsman får oss alla i slutändan.
Han väntar i viken.
(Gråzon förvirring)
....
...
..
.
Han fick dom tillslut.
Vem var han? Mannen med hundpälsen... eller var det en hund i mannpäls? Endast dom stora filosoferna kan svara på den frågan, men han visste att han sett den vildaste av bestar i vitögat och överlevt men till vilket pris?
Nätterna spenderar han i fosterställning, dom krampaktiga gråtattackerna avlöser varandra och flaskan har sedan länge tömts på sitt fränt doftande innehåll. Men inga berusningsmedel är starka nog för att kväva ångesten och minnet av den vidriga besten. När han återberättat sin historia för byns flitigaste pub besökare möttes han av hånleenden och tvivlan. Dom förstår inte vilken fara som väntar på dom ute i viken. Där bider den monsturösa varelsen sin tid. Han lever på dessa tvivlande dårar.
Han stänger sina ögon och försöker tvinga bort bilden av henne på hans näthinna. Hon var inte mer än ett barn. Men besten skonar ingen. Inte ens det knubbiga barnet, det knubba irriterande barnet. Hon hade aldrig en chans. Men odjuret hade inte inte bara tuggat i sig större delen av det fläskiga barnet utan också angripit en man. Mannen var allmänt känd i den lilla byn som den sinnessvaga gaphalsen som ständigt ligger i sjön med kläderna på sig. Men inte förtjänade han väl ett sådant öde? Minnen gjorde sig ständigt påminda.
Tjorven och farbror Melker.
Båtsman fick er tillslut.
Båtsman fick er tillslut.
....
...
..
.
Hjälp mig lite nu.
Jag sitter och undrar lite.
Undrar vad man ska ta och läsa nu.
Har inte direkt läst mycket senaste tiden, man tappar lite lusten när man ska sitta och läsa skolböcker.
Man får inte det där riktiga suget att läsa då.
Av någon anledning.
Just nu sitter man och läser för fullt om kärlkramp och hjärtinfarkt och det må inte vara dom minst intressanta ting jag läst om senaste, men det är inte heller något jag sitter och njuter av att läsa heller.
Det är för dåligt.
Man hamnar framför tv:n istället.
Känns mer "ledigt" om man sitter och slipper tänka en stund. Eller åtminstone låtsas som om man inte tänker för en timme eller två.
Men vad gör man?
Kanske läser något istället för att gnälla?
Nej, det känns osannolikt.
Då har jag ju inget att skriva om.
Men jag vill ha något spännande och intressant att läsa. Mest intresserad av någon form av skönlitteratur just nu. Något man kan fastna i och imponeras över.
Så ge mig några bra tips.
Alla tips är välkomna.
Vad som helst.
Någon?
....
...
..
.
Vår, sommar och alkohol.
Och visst är det trevligt med lite värme ibland.
Lite ljus.
Lite ledigt (för vissa).
Som student är det mer full ångest över sommarjobb, få ihop till räkningarna, planera inför hösten osv.
Men nu ska jag inte gnälla över det. Sommarjobb är fixat, hösten erbjuder arbete eller studier och resten får helt enkelt lösa sig på vägen. Man kan tyvärr inte ha hela framtiden planerad för sig, eller tyvärr kanske är fel ord... lyckligtvis kanske är ordet jag söker.
Men just nu så är iallafall vår/sommaren planerad från första snödroppen tills dess att löven börja gulna på träden och fru höst knackar på dörren. Poetiskt, eller hur?
Så den biten är avklarad för stunden.
Så nu blir det plugg kombinerat med arbete. Det kommer bli spännande för nu kan man inte ligga på latsidan längre. Men saken är den att jag just nu inte ser några större problem med det. Jag ser fram emot att få göra något på dagarna. Inte bara läsa kapitel 1-6 och svara på 10 frågor om urinvägsinfektion. Det är inte ointressant, det är fruktansvärt ointressant men något man måste lära sig. Nu får man åtminstone någon praktisk nytta för sina teoretiska kunskaper och det ska faktiskt bli riktigt intressant. Och få komma ut ur lägenheten och slita lite kommer göra gott.
Men nog om det nu.
Jag skriver allt mer sällan i min blogg och det är som det är, men jag försöker åtminstone hålla lite liv i det här eländet genom att skriva ner en tanke eller två med jämna mellanrum.
Så detta är vad ni får för tillfället.
Har vart lite fest här i helgen. Inte så jäkla lite heller faktiskt om man ska vara helt ärlig. Och som vanligt då jag dricker så blir jag dödligt bakfull. Jag kommer med lite tur vara återställd till nästa helg, och då ska jag som mest dricka en kopp té. Kanske är det åldern som kommer smygandes med sitt sunda förnuft, eller så är det bara jag som försöker inbilla mig att jag har något sunt förnuft, men jag uppskattar inte alkoholens rus på samma sätt som i ungdomens dar. Det kan fortfarande vara riktigt kul att gå ut med ett stort sällskap av goda vänner, men jag har svårt att tänka mig att vi inte hade haft lika kul utan alkohol. Då hade jag desutom sluppit bakfylleångest och kontoutdrag som ger mig magknip. Men av någon anledning så går man inte ut nykter, kanske är det för att man omöjligt skulle kunna stå ut med alla kalaspackade 18-55 åringar som följer reptilhjärnans minsta vink eller så är det bara så att det bryter mot våra kulturella föreskrifter om hur utelivet ska se ut.
Man får ju inte glömma hur många arbetstillfällen det skapar med våra fredag/lördags nöjen:
Först och främst alla krogar som säljer alkoholen och står för lokal och musik för en överkomlig summa av 100<.
Vill man slippa ytterkläder och eventuella väskor så kostar detta också en slant.
Alla poliser som måste håva in eventuella bråkstakar och allt för påverkade människor.
Korvgubben som står mellan krogen och bussen och förser alla välförfriskade människor med en bamse med rostadlök och senap....
Och alla andra snabbmats kedjor och resturanger som har öppet natten lång för att locka kunder som mer än gärna beställer enorma portioner mat för att sedan spy upp dom i taxin/bussen hem.
Vilket givetvis leder till nästa yrkeskategori som lever på alkoholens bekostnad.
Taxi och busschaufförer. Hur skulle dom annars ha råd med den där nya altanen om dom inte kunde jobba lite extra på helgnätterna för att dra in en extra slant?
Sen kommer vi till sjukhusen och akuten som skulle vart tom och ödslig på helgnätterna/kvällarna om det inte vore för alkoholen. Flera heltidstjänster skulle få sägas upp och ren misär hade väntat dessa människor.
Och när vi väl är inne på det så tänk på amulanserna? Vad skulle dom få åka ut på om inte alkoholens krokben var framme och spräckte skallar? Det hade aldrig funkat.
Vårat välfärdssamhälle är byggt på alkoholens grunder.
Så vad ska pryda den framtida 200-hundringen?
"För Sverige i tiden. Malt. Humle. Jäst. Vatten."
Och en bild på en storstark.
....
...
..
.
Kaos och stadsbussar
Nej verkligen inte. Det hade ju inte förklarat något heller för den delen.
Ett löfte...
Rubrik.... :(
Ännu en menlös uppdatering om ingenting? Ohja!
Ska snart till tvättstugan så jag har ingen större tid för sånt här egentligen, men jag kände att jag måste klämma ur mig ett par rader så här på morgon kvisten.
Sen är den eviga frågan alltid: VAD SKA JAG SKRIVA OM?!
Om någon vänlig själ därute kan ge mig lite inspiration eller tips så vore jag evigt tacksam.
För om det fortsätter så här så kommer varje inlägg bara vara 10-15 rader frustration, och det vill vi väl inte?
Skolan? Nej, den pratar vi inte om.
Letar sommarjobb för fulla muggar, har vissa funderingar på lite olika ställen men måste komma igång och söka till fler.
Annars får jag göra som dom gör i amerikat och sälja min pojkkropp på gatan.
Dock lite rädd för att jag skulle tjänat mer som halvtids anställd på ICA.
Mycket mer.
Men det är ett problem för framtiden och den hinner jag inte riktigt med just nu.
Varför?
Nej nej, inga besvärliga frågor som jag inte kan besvara...
32 min tills tvättiden börjar...
Har försökt att röra på mig lite mer dom senaste dagarna. Sitter och pustar på träningscykeln en stund varje dag, försöker få min rygg att lämna golvet i vad som endast kan beskrivas som patetiska försök till sit-ups och extrem tyngdlyftning med 2kgs hantlar.
Min kropp är mitt ruckel.
30 min tills tvättiden börjar...
Tror fan det blir stektpotatis till lunch idag...
29 min tills tvättiden börjar...
Man kanske skulle ta och skriva en novell någon dag?
Jag har fått för mig att jag vill göra det, men vet inte riktigt om vad eller hur jag ska kunna motivera mig till något som tar mer än 30-40 min. Men jag är rätt säker på att jag skulle vilja skriva något sådant.
Kanske om en hund...
Eller om en katt...
Kanske inte om något djur alls...
Kanske om en kattman utan ansikte?
....
...
..
.
Lite om allt.
Det har varit lite trögt på blogg fronten senaste tiden.
Jag ber om ursäkt.
Jag har faktiskt haft viljan till att blogga, men inte hittat något vettigt att blogga om.
Men nu tar jag mig i kragen och skriver om ingenting bara för att hålla liv i min relativt nyrenoverade blogg.
Så vad passar bäst att börja med?
Skolan? Ja, det kan väl vara en bra idé. Inte mycket nytt dock. Precis gjort klart kursen "Social omsorg", vilket i stort sett bara var en mängd lagar och lite utfyllnadstext. Jag borde inte ha gillat den här kursen, men sista två veckorna så uppskatta jag faktiskt delar av den. Även om det var mycket repetition, så fanns det några guldkorn.
Jag fick för första gången se ett praktiskt exempel på hur SoL (Socialtjänstlagen) kan tillämpas och det var faktiskt intressant och jag fick en gnista av motivation i den tomma bensindunk som mina studier just nu är.
Så det finns lite hopp där också. Ska nu börja läsa kursen "Omvårdnad" och har inte riktigt skapat mig en bild av den ännu.
Har dessutom vissa funderingar på att läsa högskola till hösten, om man nu blir antagen, men jag har inte riktigt bestämt mig ännu. Vore dock väldigt roligt att få fortsätta studera nu, även om jag befinner mig i lite av en motivations svacka.
Så kanske högskola... om allt vill sig väl.
Vilket program det blir är inte heller helt klart, men funderar på att söka socialpedagog och psykologi. Sen får vi se om jag hittar något annat spännande.
Det var allt om skolan.
Musik brukar ju vara en evig källa till lycka och inspiration. Jag har faktiskt inte lyssnat något större på musik senaste tiden. Lite deprimerande att tänka på det då jag vanligtvis brukar fylla varje tyst stund med ljuva toner från stereon. Men när det blir musik så blir det Thåström, Sage Francis, Red Chord eller Damien Rice. Det är en härlig blandning av musik för alla humör, precis som jag vill ha det.
Jag har tyvärr inga dumma teorier att dela med mig av idag, det får sparas till någon annan gång. Det är på tok för mycket vardag just nu för att jag ska orka med djupa och... ytliga tankar om livet.
Jag tror nog ni överlever utan min oändliga visdom ett par dagar till.
Djupa och ytliga tankar om livet är bara en sömnlös natt ifrån min blogg och er mina lärljungar.
Filmtips brukar ju inte vara min starka sida... men jag ska ge er ett par bra tips på filmer och serier som är värda att se iaf.
Serier:
The Pacific (för alla er som älskade Band of brothers)
House M.D. (för alla er som älskar cyniska doktorer)
.... Ja det var nog allt....
Filmer:
Lotta på bråkmakargatan (för alla er som har en toksöt brorson som tvingar er att se denna underbara (?!) film 1000x om)
That's it!
Nu lämnar jag er med några visa ord från min kommande hitsingel.
"Kattman utan ansikte, var hans klor för vassa?"
....
...
..
.
Svensk musik som aldrig rostar.
Kort biografi med litet testamente
(Live på Skavlan)
Näsben, böcker och ett citat.
Det kan kanske vara så.
Kanske.
Men nu har jag faktiskt fått för mig att jag är nöjd.
Inte massa konstigt kladd och länkar hit och dit, bara enkelt.
Ni kan nog också räkna med att jag kommer ha ändrat på skiten 15-16 ggr till innan dagen är slut, men det är enbart för att jag helt saknar något vettigt att göra. (Plugga är inte vettigt, det är ett nödvändigt ont som jag undviker så länge det bara går.)
Nödvändigt ont... konstigt uttryck. Räcker det inte med att säga nödvändigt? Nej just det. Ont.
Ajaj.
Ja nu tappar jag tråden något.
Det finns säkert mycket viktiga saker i mitt sinne som jag vill dela med mig av.
Jag kan väl börja med ett boktips?
Läser "The god delusion" just nu av Richard Dawkins, och jag måste säga att jag är lite förälskad i denna medelålders britt. (Inte britt som Britt, inget kvinnonamn utan som "britt" som från Storbritannien)
Nu behöver jag inte övertygas om att det inte finns någon gud (enligt all fakta i världen så är det trotts allt så) då jag är ateist ut i fingerspetsarna (... an man säga så?) men jag njuter ändå av Dawkins underhållande och mycket informativa bok. Det tippas inte på tå kring religion i den här boken, det är snarare en brutal frontal kollision och inte helt otippat så har inte religionen så värst mycket att säga till om när det kommer till fakta och vetenskap.
"Det är skillnad på tro och vetenskap" man får inte jämföra dom, av någon anledning. Och visst är det en enorm skillnad. Det som är vetenskapligt bevisat, eller högst troliga teorier som grundar sig på fakta, eller tro. Utan någon som helst grund förutom gamla böcker som någon skrev någon gång och hävdade att det var gudsord.
Jag tänker inte ge mig in i det här mer än så då Dawkins gör det så makalöst mycket bättre (och grundligare och roligare osv) så vill ni läsa mer i ämnet så köp den boken. Eller stjäl den... inget jag förespråkar men det är helt upp till er. Stjäl den inte. Om ni inte väldigt gärna vill.
Men helst inte.
Köp den.
Eller kanske låna den av en god vän.
(Det har jag gjort... )
Jag avslutar denna del av mitt inlägg med ett citat från Douglas Adams.
"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
Då var dagens boktips klart.
Vad ska jag fylla resten detta blogginlägg med då?
Trams? Näää...
Skvaller? Om jag ändå hade något intressant att skvallra om så...
Hmmm....
Vi tar nog och blandar trams med en teori som jag har.
Det är inte så mycket av en teori egentligen, mer något jag klurat på och så tycker jag om att kalla detta funderingar "teorier" då dom egentligen bara att märkliga antaganden om världen vi lever i eller självklara konstateringar.
Jag har ju redan konstaterat att världen är överfull med idioter. (Läs tidigare blogginlägg)
Nu ska jag ta det ett steg längre. Världen är full av ytliga idioter.
Jag kan gå med på att vi alla i någon grad är ytliga. Det finns vissa yttre attribut som vi uppskattar hos det motsatta könet, eller det egna könet också för den delen. Finns dom gungar dit med, sen finns det dom som gungar både hit och dit och ...ja, det finns vissa variationer men det är oviktigt.
Ytliga är vi nog alla som sagt, i viss grad.
Men när jag pratar om dessa ytliga idioter så menar jag dom människor som ser utseendet som den viktgaste egenskapen hos en människa. Personen ifråga kan vara hur jävla stygg, dum, ointressant, galen, hjärndöd, död... (nej, kanske inte) och helt befriad från någon verklig personlighet... men fan va snygg hon/han är.
Det är ju då som man börjar bli lite rädd för världen.
Nu lever vi i ett ytligt samhälle på fler än ett sätt. Man blir matad med ideal och "snyggingar" vart man än går, men hur kan det ha blivit den viktigaste egenskapen hos en människa? Utseendet?!
Man kan se det så här: Det finns inte en "snygging" i världen som är mer än en bruten näsa från att vara en "fuling". Nu pratar jag ideal, och inget annat... Bara så ni är med på båten.
Så för dessa ytliga idioter så är egentligen näsbenet det viktigaste. Det hänger på näsbenet hurvida dessa människor är attraktiva eller inte.
Jag blir trött på ytliga idioter. På ideal. På näsben.
....
...
..
.
Svaret
Jag vet nu.
Ni kommer bli chockade över min överlägsna slutledningsförmåga och vishet.
Jag vet.
Dölj inte er avund.
Jag tål det.
Nu när detta är sagt så ska jag öppna era ögon för något fasansfullt.
Svaret.
Men som alla bra historier så bör jag börja med vart det hela började.
Det var en bussresa genom dalslands mörka skogar under en snöstorm, vars like regionen inte upplevt sedan 1903(?).
Bussen kämpade för att hålla sig på vägen och det fanns inte en tidtabell i hela västvärlden som var relevant denna dag. Bussen var full av frusna resenärer som desperat försökte ta sig hem till sina varma stugor.
Humöret var inte på topp. Visserligen så var dom flesta av oss nöjda med att ha överlevt länge nog för att komma på bussen, men det fanns vissa... irritations moment.
Detta "moment" var en ung kvinna, 15-16 år, och hon var våran värsta mardröm.
Hon uttryckte sig väldigt högtljudt över... allt som hänt henne dom senaste tio åren.
Hon satt längstfram i bussen och människor försökte desperat ta sig från denna lilla avkomma av irritation i sin renaste form. Hon skrek. Hon skratta. Hon berätta att "Någon (ba) på min skola liksom (ba) sagt att jag typ (ba) legat med alla killar (ba) liksom." Hon härmade hur någon skrattade, i 25 min.
Men sorgligt nog så var inte detta det värsta.
Det var när hon förklara hennes teori om vad som hände med rådjuren när det snöade som fick mig att totalt häpna över att denna människa ens klarade av att överleva sin första hemkunskapslektion.
Hon sa, till en främmande människa på bussen, följande nästan briljant korkade resonemang.
Hon inledde med: "Det ligger nog många döda rådjuren under snön." Vilket kanske kan låta som... ja, kanske ett ointressant konstaterande än något annat. För visst, det kan nog ligga många döda rådjur under snön. Men det fånga mitt intresse, och jag lyssnade med spänning på vad som komma skall. Den främmande människan skruvade lite obekvämt på sig och den irriterande tonåringen fortsatte. "Jo, för när det föll så mycket snö så snabbt så dog dom nog." Detta! Detta är allt hon sa. Jag kan onekligen bara spekulera i vad hon menade.
Men det lät lite som att hon fick för sig att rådjur inte överlever när så mycket snö faller på deras små ömtåliga huvuden. Eller kanske att 40 cm snö plötsligt föll i en stor massa från skyarna och krossade alla dom försvarslösa rådjuren. Nu ligger dom där. Under snön. Döda. Det låter troligt.
Jag kan inte låta bli att tänka lite på att om rådjur inte överlever snöfall så borde dom onekligen vart utdöda för ca:... nä, just det dom hade nog aldrig överlevt till "ca:" något alls.
"Det som göms i snö..." Ja, nu till hösten så ska vi nog förvänta oss ett elller annat rådjurs kadaver i våra skogar. Likt löven faller till marken under hösten ligger nu rådjuren där efter den hänsynslösa snön och ruttnar bort.
Dom dog nog.
JA! Dom dog nog.
Dom dog nog av snön.
Ja... det låter troligt.
OM det var så att hon menade att kölden och den djupa snön gjorde det svårare för rådjuren att hitta föda, eller kunde utveckla och föra ett logiskt resonemang så hade jag kanske haft hopp. MEN det gjorde hon inte. Hon satt och prata med en total främling och förklarade att snön antagligen dödat rådjuren.
Från ingenstans så kände hon att hon var tvungen att dela med sig av sina djupaste tankar med denna främling, och resten av bussen.
Detta fick mig att inse några få viktiga saker om livet och, kanske allra mest, människor.
Det första: Bussresor är en mycket grym form av tortyr. Dessutom så betalar man för det... och man förstår aldrig riktigt varför. Visst, man kommer från punkt A till punkt B (även om man måste byta buss vid punkt C, D, E, F, och G först och sen åka igenom punkt H, I, J, K, L och M för att plocka upp folk) men man får permanenta ärr av dessa resor. Men ibland så kommer man till en briljant slutsats.
Svaret på frågan.
Vilket leder mig in på det andra.
Världen är en hemsk och fruktansvärd plats. Sen finns det små, små ljuspunkter i detta nästintill ogenomträngliga mörker.
Och anledning till detta är enkel att förklara.
Vi delar upp människor i fem grupper.
Grupp 1: Totala idioter. Här finns inget hopp.
Grupp 2: Idioter. Här finns hopp, om än mycket lite.
Grupp 3: Varken eller. Något gömmer sig bakom pannbenet men det används inte så flitigt som det borde.
Grupp 4: Intelligenta människor.
Grupp 5: Genier.
Nu har jag mycket förenklat delat in världens 7 miljarder människor i fem grupper.
Problemet ligger i att 60% av dessa människor befinner sig i grupp 1.
15% i grupp 2.
15% i grupp 3.
9% i grupp 4.
1% i grupp 5.
Detta leder till att idioterna är dom som styr världen. Och givetvis så ser världen ut som den gör just p.g.a detta.
Detta är svaret på frågan om varför världen är så hemsk, grå och tråkig.
Så nästa gång något frågar: Vad är det för fel på världen egentligen?
Så svara bara: Idioter.
....
...
..
.
Dagens citat.
Douglas Adams
